Sara Beier

Jag gick upp imorse, alldeles för sent. Fixade mig på en halvtimme (!) gick till busshållsplatsen. Hoppades innerligt att den inte skulle gå, men jag hoppades helt i onödan. Den kom såklart, i tid till och med.
Det förstörde min dag. Surade hela skoldagen, tråkigt för dem som var med mig. Men jag brydde mig inte för tillfället.

Har inte gjort så mycket sen jag kom hem. Har pluggat lite inför idrottprovet, kollat på tv. Spännande dag.

Jag fattar inte varför jag alltid ska vara rädd. Seriöst, det är något fel på mig.. Jag är rädd hela tiden, men jag vet inte riktigt för vad. Jag kan sitta hemma vid datorn och tro att någon står och glor på mig, även fast jag vet att det är helt omöjligt.
När jag plockade undan efter maten i dag så började jag nästan gråta för att jag var så rädd för någonting. Någonting, som jag inte visste vad det var.
Men det värsta är nog att ingen förstår mig, ingen vet hur det känns. När jag var liten låg jag och grät hela nätterna för att jag inte vågade sova, men jag vågade inte vara vaken heller.

Aja, skitsamma jag överlever. Tror jag. Måste sova nu om jag ska orka gå upp imorgon. Usch, tyska, matte, svenska och idrott. Det enda som är kul imorgon är idrotten, och den kanske är inställd.. somsagt kul.